Verksamhetsberättelse 2005


Styrelsen för Stiftelsen Svenska Carnegie Institutet får härmed avge berättelse över verksamheten år 2005, det 24:e verksamhetsåret. Institutets syfte är att främja forskning om drogmissbruk, kriminalitet och andra betydande nutida samhällsproblem.

Forskningsprogram

Institutets verksamhet är samlad kring forskningsprogram och forsknings¬projekt.

Inom programmet ”Narkotikakontroll i ett europeiskt integrationsper¬spektiv” föreläste Käll om erfarenheter av sprututbytesprojekt vid en kon¬ferens, ”Interna¬tional Dimensions for European Drug Policy”, på Europa¬parlamentet den 1 – 2 mars i Bryssel. Vid konferensen deltog även Cnattingius och Langenskiöld i överläggningar om narkotika¬kontrollens utveckling inom Europeiska unionen. Värd var den svenska europaparlamentarikern Charlotte Ceder¬schiöld. Konfe¬rensen arrangerades av European Cities Against Drugs (ECAD), Institute on Global Drug Policy och International Scientific and Medical Forum on Drug Abuse. Cnattingius deltog även i ECAD:s borgmästar¬konferens den 26 – 27 maj i Oslo, som ägnades åt narkotikaindustrin och dess offer.

Programmet ”Narkotikakontrollens grunder och utveckling” tjänade som plattform för bl.a. faktaöversikter och föreläsningar. I Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen (4/2005) skrev Hartelius en kritisk genomgång på temat ”Varför kan ’harm reduction’ inte stoppa narkotikaepidemierna?” med det centrala påpekandet att missbrukets spridning alltid utvecklas snabbare än vårdinsatsernas räckvidd och effektivitet. För samma tidskrift skrev han även översikter över aktuell svensk och internationell narkotikastatistik samt orien¬teringar om nya preparat (t.ex. dextrometorfan) på den illegala svenska drog¬marknaden.

Som ett projekt inom programmet ”Den svenska narkotikaepidemins för¬lopp” stödde institutet bl.a. två specialstudier om narkotikasituationen i Väst¬manlands län med syfte att i detalj visa hur narkotikamissbruk utvecklas i en region.
Studier inom programmet ”Upptäck av drogmissbruk” låg till grund för föreläsningar m.m.

Inom programmet ”Narkotika och risk” gjordes fortlöpande genomgångar och sammanställningar av vetenskaplig dokumentation om riskdrivande pro¬cesser vid narkotikamissbruk.

Ett nytt forskningsprojekt, ”Terrorism och annan systemhotande brottslig¬het”, initierades vid årets slut. Inom projektet studeras bl.a. olika former av ter¬rorism men även problem med att ”traditionella” brottsliga grupper i allt större grad börjat använda våld på ett sätt som hotar rättssystemet, bl.a. genom hot mot målsägare och vittnen. Till projektledare utsågs docenten Gunnar Jervas, tidigare verksam vid Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI).

Carnegie-seminarier och expertmöten

Under året arrangerades två Carnegie-seminarier och hölls tre expertmöten. Carnegie-seminarierna är avsedda att ge en bred översikt över ett aktuellt om¬råde och är öppna för allmänheten. Expertmöten är mindre sammankomster för särskilt inbjudna forskare och andra sakkunniga och har till syfte att dryfta ett avgränsat problem.

Den 15 april genomfördes i samarbete med Kammarkollegiet och Tolk- och Översättarinstitutet vid Stockholms Universitet ett narkotikaseminarium för tolkar och translatorer. Seminariet leddes av Borgenhammar. Kegö, som vid den tiden arbetade för Mobilisering mot narkotika, gav en översikt över narko¬tikautvecklingen i Sverige och närliggande länder. Kammaråklagaren Ylva Jo¬hansson, Internationella åklagarkammaren i Stockholm, talade om svensk narkotikalagstiftning. Polisens möten med missbrukare och langare, bl.a. vid undersökning av drogpåverkan, beskrevs av polisassistenten Thomas Petters¬son, länsnarkotikaroteln i Stockholms län. Svensk drogslang sammanfattades av universitetslektorn Maja Lindfors Viklund, Institutionen för svenska vid Göteborgs universitet. Hartelius, som även är auktoriserad rättstolk i engelska, berörde problem i svensk narkotikaterminologi. Seminariet var det 32:a Car¬negie-seminariet och hölls på SIF-Huset i Stockholm med omkring 110 delta¬gare, främst yrkesverksamma tolkar och translatorer.

”Missbruk av narkotikaklassade läkemedel” var temat för det 33:e Car¬negie-seminariet, som genomfördes den 24 maj på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm. Seminariet leddes av professorn Ola Ohlsson, Medicinska kliniken, Centralsjukhuset i Kristianstad. Ohlsson har under många år varit ordförande i Läkemedelsrådet Region Skåne liksom under en mandatperiod i de regionala läkemedelskommittéernas ordförandegrupp (LOK). Kriminalinspektören Gun¬nar Hermansson vid Rikskriminalpolisen gav en översikt över illegal handel med narkotikaklassade läkemedel. Apotekaren Ulla Timner beskrev säkerhets¬problem vid transporter av narkotikaklassade läkemedel samt pekade på möj¬liga lösningar. Socialstyrelsens tillsyn över läkemedelsförskrivningen redovi¬sades av avdelningsdirektören Nils René, vid Socialstyrelsens regionala till¬synsenhet i Malmö. Utredningssekreteraren Jörgen Svidén, Mobilisering mot narkotika, Socialdepartementet, tecknade utredningens förslag till nya regler för förskrivningskontroll. Käll, som är överläkare vid Beroendekliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping, gav en klinisk bild av bemötande av pati¬enter med missbruksproblem. Förbundsordföranden Christer Karlsson, Riks¬förbundet Kriminellas Revansch I Samhället, kåserade om ” Konsten att blåsa en doktor – om missbrukares manipulationer”. Borgenhammar belyste etiska aspekter på läkemedelsförskrivning och läkemedelsmissbruk. Slutligen sam¬manfattade Hartelius några aktuella frågor kring receptregistrering och per¬sonlig integritet. Seminariet samlade ett 50-tal deltagare, huvudsakligen profes¬sionellt verksamma inom vårdsektorn.

Ett expertmöte om narkotikautvecklingen i Ryska Federationen hölls den 13 juni på Salénhuset. Inledare var direktören Georgij V. Zazulin, European Cities Against Drugs kontor i S:t Petersburg, som talade om den aktuella ryska situa¬tionen i fråga om narkotikamissbruk och narkotikakontroll. Under mötet dis¬kuterades aktuella samarbetsprojekt, särskilt kring materialproduktion och översättningar av svensk litteratur.

Tillsammans med Ungdomssektionen vid länsnarkotikaroteln i Stockholm arrangerade institutet den 11 augusti ett expertmöte om ketamin. Detta är ett läkemedel som används för narkos men som visat sig kunna framkalla kraftiga hallucinationer. Missbrukare kan bli mycket farliga för sig själva och andra, inte minst i samband med polisiära omhändertaganden. Handel och missbruk av ketamin ökade snabbt under åren 2004 – 2005, vilket föranledde Ungdoms¬sektionen att skriva till Läkemedelsverket för att begära en narkotikaklassning av medlet. Så skedde också i april med ikraftträdande den 1 juli. Under mötet redovisade rotelchefen, kriminalkommissarien Manne Jönsson, det aktuella missbruksläget. Hartelius gav en bild av ketaminets farlighet. Vid mötet över¬lämnade Langenskiöld ett resestipendium från institutet till Jönsson för att bereda denne möjligheter att studera amerikanska poliserfarenheter av ket¬amin.

Projektstyrningsmetoden Logical Framework Approach (LFA) var tema för ett expertmöte den 24 november på Salénhuset. Civilekonomen Kari Örtengren, Projekt Design AB, beskrev metoden och dess tillämpningar, särskilt dess sy¬stem för att inventera problem och risker med projekt. I mötet deltog experter och representanter för svenska drogpolitiska organisationer. Som arbetsexem¬pel diskuterades bl.a. narkotikapreventionsprojekt.
Institutet stödde under året ett nätverk av auktoriserade tolkar som arbetar med terminologifrågor inom bl.a. drogmissbruk och brott.

Sakkunniguppdrag

Under året hade Hartelius fyra uppdrag som sakkunnig för Åklagarmyndig¬heten. De gällde bedömning av farligheten hos narkotikapreparaten cannabis, difenoxylat, fentanyl och bromazepam.

Åklagarmyndigheten i Stockholm begärde ett utlåtande om cannabisbered¬ningar med särskild fråga om det ur vetenskaplig synpunkt under senare år framkommit något som kan motivera en väsentligt mildare syn i farlighetshän¬seende på detta preparat. Utlåtandet sammanfattade senare års forskning och utmynnade i slutsatsen att resultaten av forskningen ej givit anledning att på¬kalla någon mildare bedömning i farlighetshänseende. Hartelius redovisade sitt utlåtande i Svea hovrätt den 10 januari.

Det tidigare ovanliga preparatet difenoxylat förekom i ett narkotikamål vid Stockholms tingsrätt den 9 juni. Hartelius skrev ett utlåtande och hördes i tingsrätten. Utlåtandet trycktes i Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen (4/2005).
I fråga om fentanyl hördes Hartelius i Stockholms tingsrätt den 28 oktober och Svea hovrätt den 19 december på basen av ett tidigare utlåtande (2003).
På uppdrag av Åklagarmyndigheten i Kalmar redovisade Hartelius den 29 december ett utlåtande om bromazepam med särskild jämförelse med det mera kända flunitrazepam. Hartelius hördes den 9 januari 2006 i Göta hovrätt, då utlåtandet föredrogs i ett narkotikamål.

Den 16 december presenterades den utredning om farlighetsbedömningar av narkotika som Hartelius utfört på uppdrag av Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. Rapporten utgavs som Åklagarmyndighetens RättsPM 2005:17. Den innehöll en genomgång av etablerad svensk praxis samt hävdvunna kriterier för bedömning av farligheten hos nya narkotika, förslag till ytterligare kriterier för farlighetsbedömning samt en genomgång av ett 40-tal nya narkotika. Rapporten är avsedd att ligga till grund för åklagares yrkan¬den vid tillämpning av 3 § narkotikastrafflagen (1968:64). En sammanfattning av Åklagarmyndighetens farlighetsprojekt är under tryckning i Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen (nr 1/2006).

Remissvar

Institutet avgav på begäran av Jordbruksdepartementet den 1 augusti ett remissvar i anledning av en departementsrapport om förutsättningarna för odling av hampa (Cannabis sativa) för fiberproduktion (s.k. fiberhampa) i Sverige. Institutet avvisade förslaget i dess helhet. Skälen var främst att fiberhampa ej går att omedelbart skilja från hampa framställd som drog, att sådan hampa kan vara tjänlig för missbruks¬ändamål samt att tillåten odling visat sig kunna skapa betingelser för odling av droghampa, ett problem som påtalats av bl.a. International Narcotics Control Board (1999). En ökad odling av cannabis i Sverige skulle därmed riskera att leda till betydande svårigheter att bekämpa olaglig produktion och distribution av can¬nabis.
I stället föreslog institutet att den folkrättsliga definitionen av cannabis (hampa) i Förenta Nationernas narkotikakonventioner skulle ändras så att definitionen skulle bli identisk med den som gällde i Sverige fram till 2004, nämligen ”de ovanjordiska delarna av varje växt av släktet Cannabis (med undantag av frön), från vilka hartset icke blivit extraherat och oavsett under vilka benämningar de förekommer”. Det skulle innebära ett folkrättsligt stöd för ett totalförbud för odling av cannabis. I andra hand föreslog institutet att EU:s stödsystem för odling av hampa skulle avvecklas helt. Det skulle innebära minskade möjligheter för drog¬producenter att de jure eller de facto gömma sin hampaproduktion bakom före¬givet lagliga odlingar. I tredje hand föreslog institutet att Sverige skulle söka ett gemenskapsrättsligt grundat undantag för ett totalförbud mot all hampodling i Sverige. Det skulle hindra odling enligt de undantag som tillkom genom Euro¬peiska gemenskapsdomstolens dom 2004 och som föranledde ett formellt undan¬tagande av vissa sorter av cannabis från svensk narkotikakontroll. Frågan var vid årsskiftet under fortsatt beredning i regeringskansliet.

Stipendier och projektstöd

Årets polisstipendium, som är på 25 000 kronor, tilldelades inspektören Jan Westling, polismyndigheten i Stockholm. Westling är kurschef och ansvarig för den grundläggande polisiära narkotikautbildningen i Stockholm och är sedan några år tillbaka regional kontaktman i narkotikafrågor. Stipendiet utdelades av Langenskiöld vid Svenska Narkotikapolisföreningens årskonferens i Väste¬rås den 22 april. Vid utdelningen påtalade Langenskiöld behovet att lyssna på narkotikapolisers erfarenheter av injektionsmissbrukares beteende som ett kor¬rektiv till det bristfälliga faktaunderlaget i det officiella förslaget om sprut¬utbyte, som var på väg att lämnas till riksdagen. Nomineringar för polisstipen¬diet inhämtas från Rikspolisstyrelsen, Svenska Polisförbundet och Svenska Narkotikapolisföreningen.

Årets journalistpris, även det på 25 000 kronor, tilldelades journalisten Lars Wierup, Dagens Nyheter. Han fick priset för sin undersökande journalistik om MC-relaterad brottslighet. Priset överlämnades av Langenskiöld vid en cere¬moni på institutet den 21 november.

Stipendier utdelades i övrigt för studier av bl.a. terminologiska problem vid översättningar mellan ryska och svenska inom narkotikaområdet, narkotika¬polisarbete i England, evidensbaserad behandling inom kriminalvården, över¬förskrivning av narkotikaklassade läkemedel samt drogtester i amerikanska skolor. Projektstöd beviljades för studier av bl.a. missbruk i fängelser i Ukraina och Ryska Federationen samt erfarenhetsutbyte om sprutprojekt.

Internationellt samarbete

Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) arrangerade med stöd av SIDA föreläs¬ningar i Petrozavodsk den 16 och 17 maj om svensk narkotikapolitik. Från RNS deltog förbundssekreteraren Per Johansson och från SCI Hartelius. Hartelius gav översikter över narkotikaepidemier samt ”modellprojekt”, dvs. projekt som blivit stilbildande vid insatser mot narkotika inom t.ex. skola eller arbetsliv.

Vid S:t Petersburgs statliga universitet arrangerades den 16 september en temadag om narkotikaprojekt. Hartelius medverkade med en översikt över svenska modellprojekt inom bl.a. arbetsliv och kommuner.
I september besökte Cnattingius Brasilien för överläggningar med Mina Seinfeld de Caracushansky, vice ordförande i Drug Watch International (DWI), i syfte att finna former för fortsatt samarbete. Institutet beviljade senare DWI ett bidrag för bevakning av internationell narkotikaforskning.

Hartelius föreläste den 31 oktober – 5 november för tredje året i rad om ”Det internationella systemet för kontroll av narkotika: historia och samtid” för mastersstudenter i konfliktologi vid S:t Petersburgs statliga universitet.
En grupp studenter från Institutionen för konfliktologi, S:t Petersburgs stat¬liga universitet, besökte institutet i slutet av november och fick en orientering om svensk narkotikapolitik.
Andra studiebesök kom under året från bl.a. Ryska Federationen och Tysk¬land.

Cnattingius deltog i arbetet inom den svenska referensgruppen för plane¬ringen av World Forum Against Drugs (WFAD), som skall hållas i Stockholm i augusti 2007 inför Förenta Nationernas generalförsamlings särskilda session om narkotika (UNGASS) 2008.

Föreläsningar, konsultationer och annat samarbete

Institutet hade under året ett nära samarbete med flera drogpolitiska organi¬sationer, främst Kriminella Revansch I Samhället (KRIS), Nykterhetsrörelsens Samorganisation i Stockholm (NSO), Riksförbundet Föräldraföreningar Mot Narkotika (FMN), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF). Samarbetet skedde huvudsakligen i form av föreläsningar, konsultationer och annat stöd.

Den 7 mars föreläste polisinspektörerna Tom Persson och Fredrik Ring vid Stockholmspolisens ”Plattangrupp” vid ett möte arrangerat av FMN, NSO och RNS. Temat var ”Portugal avkriminaliserade knarket – vad hände sedan?”. Persson och Ring hade fått var sitt stipendium från institutet för sin studieresa. Langenskiöld övervarade föreläsningen.

Mässan ”Sverige Mot Narkotika” hölls den 10 – 11 mars i Västerås. Cnat¬tingius, Hartelius, Käll och Langenskiöld deltog. Käll medverkade i en inle¬dande paneldebatt på temat ”Vad är framgångsrik missbrukarvård?”. Utanför det ordinarie programmet arrangerade tio svenska drogpolitiska organisa¬tioner, som samverkar inom nätverket ”Folkrörelser Mot Droger”, med stöd från SCI en hearing om sprututbyte med bl.a. Käll som expert. Hartelius gav en översikt över 50 års svenskt utredande inom narkotikaområdet.

Hartelius föreläste 7 april och 16 november om farlighetsbedömningar av narkotika vid Åklagarmyndighetens specialkurser för narkotikaåklagare i Handen resp. på Foresta.

Cnattingius, Hartelius och Langenskiöld deltog i Svenska Narkotika¬polisföreningens 18:e årskonferens den 22 – 24 april i Västerås. Hartelius föreläste om problem och möjligheter att påvisa narkotika då forensisk bevis¬ning saknas och använde i sin framställning erfarenheter från institutets forsk¬ningsprogram ”Upptäckt av narkotikamissbruk”.

Vid RNS sommarläger den 16 – 18 juni på Kaggeholms folkhögskola deltog Cnattingius och Hartelius. Den senare föreläste om ”Narkotikans ABC” kring bl.a. grundläggande begrepp.

SNPF genomförde sin traditionsenliga halvårskonferens den 11 november på Växjö universitet. Borgenhammar var huvudtalare och höll ett anförande på temat ”Professionalitet och etik”. Ett sammandrag av föreläsningen trycktes i Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen (4/2005).

Under Svensk Juriststämma, som hölls i Stockholm den 6 – 7 december, föreläste Hartelius om ”Farlighetsbedömningar av narkotika – praxis och ut¬vecklingstendenser”.

Hartelius var ledamot av redaktionskommittén och medverkade som skri¬bent i Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen. För RNS tidskrift Narko¬tikafrågan (nr 6/2005) skrev Hartelius en sammanfattning av Förenta Natio¬nernas årsrapport om narkotika.

RIKS-KRIS fick administrativt stöd med utarbetandet av nya stadgar, som slutligen antogs vid förbundets stämma den 21 maj.

Institutet tillhandahöll även forskningsöversikter och annat faktaunderlag främst om narkotika för riksdagsledamöter, forskare, journalister, åklagare, poliser och andra.

Projektet Drogfri skola

Stiftelsen Svenska Carnegie Institutet driver projektet “Drogfri skola” och hem¬sidan www.drogfriskola.se. Projektet har till syfte att ge aktuella och faktabase¬rade översikter över vetenskapliga, juridiska, medicinska, pedagogiska och so¬ciala aspekter på arbete med att förebygga, upptäcka och hejda drogmissbruk bland svenska skolelever.

Under året utvecklades hemsidan med ny formgivning, ytterligare fakta¬artiklar samt fler länkar. Hemsidan var vid årsskiftet fortfarande under prov¬drift.

Institutet var värd för forskningsassistenten Jacqueline Mazza från Institute for Behavior and Health, Bethesda, Maryland, USA, som den 17 juni föreläste om framgångsrika amerikanska program för drogtestning i skolor vid RNS sommarläger.
Den 29 november deltog Cnattingius, Hartelius och Langenskiöld i ett semi¬narium i Riksdagshuset om drogtester i skolan. Huvudtalare var läraren Peter Walker från Abbey School, Kent, England.

Publikationer m.m.

Skriften Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor, som institutet ger ut i samarbete med Svenska Narkotikapolisföreningen, utkom i oktober i en åt¬tonde omarbetad upplaga. Den sammanlagda upplagan uppgår därmed till över 250.000. Skriften har fått stor spridning som kurs- och referenslitteratur.

I Carnegie MiniSerie (nr 6) utgavs Hartelius skrift Narkotikaepidemier med en översikt över missbruksepidemiers dynamik, utvecklingen i Sverige under efterkrigstiden samt svensk och internationell åtgärdsdebatt.

Institutet lämnade ett ekonomiskt bidrag till den vetenskapliga genomgång som låg till grund för boken Sprututbyte – en genomgång av den internationella forskningen och den svenska debatten (FRI Förlag, 2005). Käll medverkade i boken med en översikt om vetenskapliga studier av erfarenheter från sprututbytes¬projekt för att hindra spridningen av HIV-smitta bland injektionsmissbrukare. Boken presenterades vid mässan ”Sverige mot narkotika” i Västerås den 10 – 11 mars.
Ove Rosengren och Martin Viredius, som tidigare fått stöd av institutet för att skriva en lärobok om den kriminella personligheten, utgav i oktober på Bok¬förlaget Langenskiöld boken I huvudet på en ”tjuv” – Den kriminella personlig¬heten, brottskarriären och vården.

På institutets hemsida (www.carnegieinst.se) redovisades bl.a. seminarier, stipendieutdelningar och annan pågående aktivitet.

Arkiv

Hartelius deltog i Riksarkivets kurs i arkivhantering för föreningar och organi¬sationer den 26 – 27 april.
Under året påbörjades ett systematiskt ordnande av institutets arkivalier efter Riksarkivets normer.

Ändring i stadgarna

Vid styrelsens sammanträde den 21 mars ändrades stiftelsens stadgar så att antalet styrelseledamöter skulle kunna utökas till högst tio. Ändringarna god¬kändes av länsstyrelsen.

Styrelsens arbete

Styrelsen höll under året tre sammanträden (21 mars, 24 oktober och 13 decem¬ber (per capsulam)) och arbetsutskottet elva (20 januari, 16 februari, 9 mars, 13 april, 9 maj, 13 juni, 30 juni, 9 augusti, 10 oktober, 7 november och 12 decem¬ber).

Vid sammanträdet den 21 mars avgick Anne Folke ur styrelsen. Till ny vice ordförande valdes Borgenhammar.

Ekonomisk berättelse har avgivits i särskild ordning.

Tack

Styrelsen ber att till främjare, samarbetspartners och medarbetare få framföra ett tack för stöd, råd, uppmuntran och andra insatser. Allt sådant har bidragit till att utveckla och stärka institutets arbete under det gångna verksamhetsåret.

Stockholm den 16 mars 2006

Jonas Hartelius
ordförande

Edgar Borgenhammar Katarina Cnattingius
vice ordförande

Walter Kegö Kerstin Käll

Peder Langenskiöld Lars Vigerland
verksamhetschef