Skip to main content
Verksamhet

Verksamhetsberättelse 2006

By 2006-01-01april 27th, 2012No Comments

Styrelsen för Stiftelsen Svenska Carnegie Institutet får härmed avge berättelse över verksamheten år 2006, det 25:e verksamhetsåret. Institutets syfte är att främja forskning om drogmissbruk, kriminalitet och andra betydande nutida samhällsproblem.

Forskningsprogram och forskningsprojekt

Institutets verksamhet är samlad kring forskningsprogram och forskningsprojekt.

Inom programmet ”Narkotikakontroll i ett europeiskt integrations¬perspektiv” var förbundssekreteraren Per Johansson, Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS), institutets representant vid en konferens på Wilton Park i England 3 – 6 februari. Konferensen var ett informellt toppmöte för människor som sysslar med narkotikapolitik på ett internationellt plan. Deltagarna kom från så vitt skilda instanser som Förenta Nationernas narkotikakontor (UNODC), svenska regeringen, afghanska regeringen, EU-kommissionen och den drogliberala tankesmedjan Drug Policy Alliance. Den svenska narkotikapolitiken blev ett av debattämnena under konferensen. Johansson redovisade sina intryck i en krönika på nyhetssajten Drugnews (27 februari).

Cnattingius och Langenskiöld deltog i ECAD:s 13:e borgmästarkonferens, som hölls i Vilnius den 1 – 2 juni. Konferensen hade temat ”Bekämpning av narkotika – en utmaning för världen”.
Programmet ”Narkotikakontrollens grunder och utveckling” omfattade bl.a. en studie om den svenska narkotikadefinitionen. Under hösten accepterade Svensk Juristtidning en artikel, ”En kompletterande, verkansbaserad definition av narkotika”, av Hartelius för publicering under våren 2007.

Inom programmet ”Den svenska narkotikaepidemins förlopp” hade docenten Orvar Olsson år 2005 fått ett stipendium. Han redovisade under våren 2006 resultatet av sina studier i en rapport Narkotikamissbruk och andra narkotikaskador i Västmanlands län och i länets kommuner. I rapporten beskrevs den allvarliga ökningen av bl.a. narkotikabrotten under 2000-talen. Rapporten utgavs under april i samarbete med IOGT-NTO Västmanland. Den presenterades vid konferenser i Köping (4 april), Fagersta (5 april), Västerås (22 maj) och Surahammar (23 maj). Hartelius medverkade vid konferenserna med en föreläsning om den svenska narkotikaepidemins utveckling under efterkrigstiden. Konferenserna fick bevakning i bl.a. Tvärsnytt (22 maj) och Västerås Tidning (27 maj). En reviderad upplaga av Olssons rapport trycktes under hösten.

Studier inom programmet ”Upptäck av drogmissbruk” låg till grund för föreläsningar samt konsultationer om bevisning vid misstänkt drogning.

Projektet ”Terrorism och annan systemhotande brottslighet”, studerar bl.a. olika former av terrorism men även problem med att ”traditionella” brottsliga grupper i allt större grad börjat använda våld på ett sätt som hotar rättssystemet, bl.a. genom att skrämma målsägare och vittnen. Under hösten samlades en rad bidrag till en bok, Systemhotande brottslighet (Langenskiölds förlag), för utgivning till institutets 25-årsjubileum den 23 februari 2007.

Efter att Åklagarmyndigheten (Utvecklingscentrum Stockholm) i december 2005 hade avslutat sitt projekt ”Farlighetsbedömningar av narkotika”, där Hartelius medverkat som rapportförfattare, skrev han tillsammans med vice överåklagaren Astrid Eklund en sammanfattning ”Åklagare ger farlighetsrekommendationer om nya narkotika” (Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen, nr 1-06). Som en fortsättning på Åklagarmyndighetens projekt initierade institutet ett nytt projekt, ”Särskilt farliga narkotika”. Dess syfte är att systematiskt bevaka nya narkotika, bl.a. som grund för nya sakkunnigutlåtanden m.m. Inom projektet insamlades och analyserades vetenskapligt, kliniskt och polisiärt material om nya droger. Redovisning skedde främst i form av sakkunnigutlåtanden. Ett första uppföljningsmöte hölls den 8 september med representanter för Åklagarmyndigheten. Institutet medverkade vid skapandet av Åklagarmyndighetens databas över sakkunnigutlåtanden om farligheten hos enskilda narkotika. I databasen, som redovisades i Åklagarmyndighetens RättsPM 2006:18, har institutet medverkat med 22 av totalt 59 utlåtanden.

Ett nytt forskningsprogram, ”Ungdom och narkotika”, initierades under hösten. Programmet har till syfte att följa och dokumentera spridningen bland ungdomar av narkotikamissbruk, bevaka den internationella utvecklingen, med särskild uppmärksamhet på förändrade attityder och nya missbruksformer, dokumentera projekt, sammanställa ”bästa praxis” inom området m.m. Programverksamheten är under uppbyggnad.

Nils Bejerots stickmärkesundersökning

Den s.k. stickmärkesundersökningen vid Allmänna häktet i Stockholm startades den 1 april 1965 av Nils Bejerot i syfte att kartlägga förekomsten av intravenöst narkotikamissbruk inom Stockholmspolisens arrestantklientel. Den baserades på armvecksbesiktningar för att påvisa förekomsten av injektionsärr (stickmärken) efter narkotikainjektioner. Den hade unik täckningsgrad i de stora missbrukargrupperna och låg till grund för en rad studier om bl.a. ändringar i missbruksfrekvens under skiftande narkotikapolitiskt kontrollklimat, dödlighet och brottslighet hos narkotikamissbrukare m.m. Undersökningen lades ner den 1 januari 2007, då dess förutsättningar hade ändrats påtagligt, bl.a. genom att senare års regler för anhållande och häktning ökat svårigheten att bibehålla representativiteten i undersökningen.

Undersökningen stöddes på olika sätt av institutet allt sedan dess grundande 1982. Bejerot var styrelseledamot och chef för institutets vetenskapliga verksamhet från grundandet fram till sin död 1988.

Under senare år leddes stickmärkesundersökningen av Käll.

Carnegie-seminarier och expertmöten

Under året arrangerades ett Carnegie-seminarium och hölls tre expertmöten. Carnegie-seminarierna är avsedda att ge en bred översikt över ett aktuellt område och är öppna för allmänheten. Expertmötena är mindre sammankomster för särskilt inbjudna forskare och andra sakkunniga och har till syfte att dryfta ett avgränsat problem.

Kammarkollegiet och Tolk- och översättarinstitutet vid Stockholms Universitet var medarrangörer vid det 34:e Carnegie-seminariet, som hade temat ”Psykiatriseminarium för tolkar och translatorer”. Seminariet hölls den 17 mars på Salénhuset i Stockholm och leddes av Borgenhammar. Överläkaren Anders Benktson, Flyktingmedicinskt Centrum, Östergötlands läns landsting, Norrköping, gav en översikt över svensk psykiatris möte med flyktingar och invandrare. Överläkaren Eva-Marie Laurén, Rättsmedicinalverket, Rättspsykiatriska avdelningen i Stockholm, föreläste om rättspsykiatri och psykiatrisk tvångsvård. Leg. psykoterapeuten Yvonne Sand, Skarpnäck, berättade om handledning och debriefing av tolkar.

Kriminalinspektören Stefan Mellström, nationell förhandlingskoordinator vid Polisens nationella insatsstyrka, Rikskriminalpolisen, redogjorde för sina erfarenheter av att förhandla genom tolk i skarpa lägen. Hartelius, som är auktoriserad rättstolk i engelska, berörde terminologiska problem i psykiatrisk vård m.m. Seminariet samlade omkring 100 deltagare, de flesta yrkesverksamma tolkar och translatorer.

Ett expertmöte om narkotikautvecklingen och nya droger genomfördes den 24 maj i samarbete med Ungdomssektionen vid Spanings- och narkotikaroteln vid Polismyndigheten i Stockholms län. Hartelius föreläste om ”Narkotikautveck¬lingen och narkotikapolisens strategiska underrättelsefunktion” (tryckt i Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen, nr 2-06 och 3-06). Under överläggningarna påtalades polisens behov av tydligare riktlinjer och förstärkta resurser för att kunna bedriva internetspaning mot illegal droghandel.

Ett expertmöte om kat genomfördes den 13 oktober på Salénhuset i Stockholm. Vid mötet deltog representanter för Rikskriminalpolisen, Åklagarmyndigheten, Somaliska Kvinnors Riksförbund och Sveriges Invandrare Mot Narkotika (SIMON). Syftet var att sammanfatta aktuell kunskap om missbruksläge, olovlig handel m.m. Under mötet underströk flera deltagare behovet av att lägga nya erfarenheter och kunskaper till grund för en ny praxis i fråga om grovt narkotikabrott vid hantering av kat. Efter mötet tilldelades en av de medverkande, kriminalinspektören Stefan Kalman vid Rikskriminalpolisen, ett stipendium för studier av polisiära erfarenheter av katmissbruk och kathandel.

Den snabba utvecklingen av Subutexmissbruk och nya rön om konsumtionsmönster föranledde Åklagarmyndigheten och Svenska Carnegie Institutet att den 31 oktober tillsammans genomföra ett expertmöte. Bland deltagarna fanns representanter från bl.a. Läkemedelsverket, Rikskriminalpolisen och Tullverket. Professorn Lars Terenius, Karolinska Sjukhuset, redogjorde för verkningsmekanismerna hos buprenorfin, som är det verksamma ämnet i läkemedlen Subutex och Temgesic. Överläkaren Elisabeth Sundqvist, Beroendecentrum Stockholm, berättade om Subutex som medel för behandling av opiatmissbrukare. Polisära erfarenheter av Subutex på den illegala marknaden redovisades av kriminalinspektören Gunnar Hermansson, Rikskriminalpolisen, och polisinspektören Tom Persson, Plattangruppen, Polismyndigheten i Stockholms län. Häradsåklagaren Markku Heikonen, Åklagarämbetet i Åbo härad, berättade om aktuella domar i Finlands Högsta Domstol. Medlet betraktas i Finland som en ”synnerligen farlig narkotika” och har de senaste åren nästan helt trängt ut heroinet på den finska illegala marknaden. Hartelius redovisade aktuella underlag för svenska farlighetsbedömningar. Vice överåklagaren Astrid Eklund, Åklagarmyndigheten, sammanfattade den pågående diskussionen om att få domstolarna att fastställa ny praxis. Frågan om gränsdragningen mellan narkotikabrott och grovt narkotikabrott gav upphov till en livlig diskussion bland de många åklagarna.

Sakkunniguppdrag

Institutet hade under året fyra sakkunniguppdrag i narkotikafrågor, alla genom Hartelius. Frågeställningen gällde i samtliga fall att bedöma farligheten hos enskilda narkotikapreparat enligt narkotikastrafflagen.
Inför Göta Hovrätt den 9 januari redovisade Hartelius ett under 2005 skrivet utlåtande om bensodiazepinpreparatet bromazepam med angivande av skälen för att detta i farlighetshänseende skulle jämställas med det mera kända bensodiazepinpreparatet flunitrazepam. I sin dom skrev hovrätten att straffvärdet för narkotikabrott avseende bromazepam ”vid ett rent mängdresonemang bör sättas väsentligt högre än vad som gäller beträffande övriga bensodiazepinpreparat och i stället närma sig det straffvärde som gäller beträffande Rohypnol innehållande det verksamma ämnet flunitrazepam”.

Svea hovrätt hörde den 14 juni Hartelius som domstolens sakkunnige i frågan om nya rön av farligheten hos kokain. Han redovisade skäl för att kokain mot bakgrund av ny kunskap om beroenderisker m.m. skulle jämställas med heroin i farlighetshänseende. Domstolen fann redovisningen övertygande men stannade vid bedömningen att det kunde ifrågasättas om utvecklingen gått så långt att tiden var kommen för en sådan skärpning av synen på kokain. Hovrätten gjorde därför ingen ändring i praxis.

Den 29 september hördes Hartelius per telefon som domstolens sakkunnige av Östersunds tingsrätt i ett narkotikamål avseende alprazolam. Detta ämne tillhör gruppen bensodiazepiner och har i viss utsträckning börjat ersätta flunitrazepam som missbruksmedel vid brott. I sitt utlåtande skrev Hartelius att enskilda iakttagelser talar för att alprazolam skulle kunna bedömas som farligare än andra bensodiazepiner men att ännu inget framkommit som talar för att medlet fullt ut skulle jämställas med flunitrazepam i farlighets¬hänseende. Tingsrätten anslöt sig till denna uppfattning.

Göteborgs tingsrätt hörde Hartelius den 16 oktober i fråga om farligheten hos buprenorfin (Subutex). En avgörande fråga var hur stor en missbruksdos skulle anses vara. På basen av uppgifter från bl.a. Finlands högsta domstol noterade Hartelius att en missbruksdos borde sättas till 2 mg. Domstolen delade denna bedömning. Samma utlåtande åberopades senare vid ett telefon¬förhör den 15 december i Hovrätten för Övre Norrland, som gjorde samma bedömning av missbruksdosen. Även Svea hovrätt, som den 20 december hörde Hartelius, var av samma mening.

Stipendier och projektstöd

Svenska Carnegie Insitutets årliga polisstipendium, som är på 25 000 kronor, tilldelades kriminalinspektören Sture Wallentin, polismyndigheten i Väster¬norrlands län. Stipendiet överlämnades den 6 maj av Cnattingius och Hartelius inför 600 deltagare vid Svenska Narkotikapolisföreningens utbildnings¬konferens i Göteborg. Nomineringar för polisstipendiet inhämtas från Rikspolisstyrelsen, Svenska Polisförbundet och Svenska Narkotikapolis¬föreningen.

Svenska Carnegie Insitutets årliga journalistpris, även det på 25 000 kronor, tilldelades journalisten Gunnar Ohrlander (sign. Dr Gormander) vid Afton¬bladet. Han fick priset för ”en vass, orädd och träffsäker journalistik i drog¬frågor”. Priset överlämnades av Langenskiöld vid en ceremoni på institutet den 16 november

Stipendier och projektstöd utdelades i övrigt för studier av bl.a. självhjälps¬rörelser inom kriminalvården och alternativ användning av kokaodlingar. Resebidrag beviljades för att möjliggöra bl.a. reportage om narkotikasitua¬tionen i Burma (Myanmar) och Ryska Federationen.

Sedan grundandet har institutet utdelat sammanlagt omkring 400 stipendier, projektstöd och liknande.

Internationellt samarbete m.m.

Den 6 juni var institutet värd för ett studiebesök från Ryska Federationen med representanter för bl.a. Ryska Federationsrådet och European Cities Against Drugs. Besökarna fick en orientering om viktiga årtal i svensk narkotikahistoria och aktuella konfliktfrågor i svensk narkotikapolitik. Mötet gav tillfälle till överläggningar om erfarenheter av narkotikakontroll.

Käll deltog den 13 – 18 augusti i den 16:e internationella aidskonferensen i Toronto, Canada. Konferensen samlade 24 000 deltagare. Ett viktigt tema var skadebegränsningsstrategin (”harm reduction”), som blivit officiell policy för WHO och UNAIDS. Eftersom hiv-spridning bland injektionsmissbrukare f.n. dominerar i de områden som har den snabbaste spridningen av hiv hade denna fråga fått stort utrymme på konferensen. Vid en plenarföreläsning av dr Alex Wodak riktades hård kritik mot att straffrättslig behandling av injektions¬misbrukare. I stället förespråkade han och en rad andra talare utbildning, sprutbytesprogram och substitutionsbehandling (med bl.a. metadon och Subutex) samt hiv-behandling för alla smittade injektionsmissbrukare. Inte i något sammanhang talades det någonting om att begränsa spridningen av narkotikamissbruket. Käll rapporterade från konferensen på Drugnews (29 augusti).

En grupp mastersstudenter från Institutionen för konfliktologi, S:t Petersburgs statliga universitet, besökte institutet den 11 oktober och fick en orientering om svensk narkotikautveckling och narkotikadebatt. Hartelius föreläste den 6 – 11 november för fjärde året i rad om ”Det internationella systemet för kontroll av narkotika: historia och samtid” för mastersstudenter i konfliktologi vid S:t Petersburgs statliga universitet. Den 11 november undertecknade Langenskiöld vid ett besök i S:t Petersburg för institutets räkning ett samarbetsavtal med professorn Alexander Strebkov vid Institutionen för konfliktologi, S:t Petersburgs statliga universitet. Avtalet innebär bl.a. att institutet kan stödja forskning och mastersutbildning i narkotikafrågor vid institutionen.

Studiebesök kom i övrigt under året från bl.a. Irland och Schweiz.

Cnattingius deltog i arbetet inom den svenska referensgruppen för planeringen av World Forum Against Drugs (WFAD), som skall hållas i Stockholm 2008 inför Förenta Nationernas generalförsamlings särskilda session om narkotika (UNGASS) 2008 eller 2009.

Föreläsningar, konsultationer, konferenser m.m.

Institutet hade under året ett nära samarbete med myndigheter som Riks¬kriminalpolisen (RKP) och Åklagarmyndigheten (ÅM) samt flera drogpolitiska organisationer, främst Hela Människan (HM), Kriminella Revansch I Samhället (KRIS), Nykterhetsrörelsens Samorganisation i Stockholm (NSO), Riksför¬bundet Föräldraföreningar Mot Narkotika (FMN), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS), Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF) och Sveriges Invandrare Mot Narkotika (SIMON). Samarbetet skedde huvudsakligen i form av föreläsningar, konsultationer och administrativt stöd.

Borgenhammar deltog i Prime For Life:s pilotutbildning för instruktörer i drogfrågor den 24 – 26 januari på Tollare folkhögskola. Prime For Life-model¬len är en amerikansk pedagogisk modell som syftar till att lära människor att göra medvetna val för att minska riskerna med bl.a. alkohol- och annan drogkonsumtion.

Hartelius, som i många år arbetat som utredare för riksdagsledamöter, höll tillsammans med f.d. riksdagsmannen Thure Jadestig två föreläsningar på temat ”30 års kamp mot narkotikan – vad hände och vad har vi lärt oss?”. De hölls i Västerås 28 januari med omkring 75 deltagare och 27 mars i Stockholm med ett 30-tal deltagare. Arrangörer var förutom Svenska Carnegie Institutet i Västerås Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet och IOGT Logen Västerås samt i Stockholm Nykterhetsrörelsens Samorganisation (NSO). Seminarierna refere¬rades i bl.a. Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen (1-06).

Vid Åklagarmyndighetens specialkurser för narkotikaåklagare i Stockholm föreläste Hartelius den 1 februari och den 20 september om farlighetsbedöm¬ningar av narkotika.
Borgenhammar, Cnattingius och Langenskiöld deltog den 10 mars i en föreläsningsdag om kriminalitet på cell, individ och samhällsnivå arrangerad av Maria Beroendecentrum.
Hartelius föreläste den 29 mars vid Företagsuniversitetets konferens ”Säkrare framtid 2006” i Stockholm om tänkbart och ”otänkbart” i säker¬hetsarbete. Borgenhammar var deltagare.
Svenska Narkotikapolisföreningens 20:e utbildningskonferens genomfördes den 5 – 7 maj i Göteborg med över 800 deltagare. Borgenhammar föreläste om professionalitet och etik. Tillsammans med kriminalinspektören Gunnar Her¬mansson vid Rikskriminalpolisen höll Hartelius ett seminarium om nya droger och nya trender. Institutet medverkade med en annons om sitt polisstipendium i den jubileumskavalkad i form av ett specialnummer (XX-2006) av Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen som utgavs till konferensen.

Vid Företagsuniversitetets diplomkurser för säkerhetschefer föreläste Hartelius om drogproblem i arbetslivet (18 maj och 18 september).
Cnattingius deltog i Riksförbundet Narkotikafritt Samhälles sommarkurs on narkotikaprevention, som hölls på Kaggeholms folkhögskola den 15 – 17 juni. Hartelius föreläste om gamla och nya droger.
Borgenhammar och Hartelius deltog i konferensen ”Nya perspektiv på riskkommunikation: osäkerhet i ett komplext samhälle” (RiskCom2006 Conference), som arrangerades den 31 augusti – 2 september 2006 av Centrum för forskning om offentlig sektor (CEFOS) vid Göteborgs universitet. Borgenhammar presenterade en uppsats om ”Riskuppfattning inom hälso- och sjukvården: iatrogena skador av förskrivning av narkotikaklassade läkemedel”. Hartelius redovisade en analys av ”Narkotikamissbruk och riskuppfattning – aktuella svenska framsteg” med fokus på användning av flunitrazepam (Rohypnol® m.fl.) som strategisk drog vid genomförande av planerade brott. Föredragen publicerades på konferensens hemsida.
Cnattingius deltog i Maria Beroendecentrums temadag den 8 september om injektionsmissbruk och hepatit C.

Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle höll den 23 oktober i Stockholm ett seminarium om erfarenheter av med att skapa drogfria skolor i Sverige, Storbritannien och USA. Cnattingius, Hartelius och Langenskiöld deltog.
Hartelius var ledamot av redaktionskommittén och medverkade som skribent i Publikation för Svenska Narkotikapolisföreningen.

En arbetsgrupp inom Läkemedelsverket och läkemedelsindustrin fick hjälp med material och synpunkter om säkerhet vid transporter av stöldbegärliga läkemedel.

Institutet stödde en grupp tolkar och translatorer som arbetar med termino¬logiska problem vid översättning av narkotikalagar m.m. till engelska.

Under året bistod institutet Polishögskolan vid projektering av en utställning om narkotika, bl.a. genom research och material. Langenskiöld deltog vid en hearing i frågan på Polishögskolan den 1 september. Han markerade det angelägna i att hitta rätt professionell nivå på utställningen samt i att anpassa guidade turer efter den besökande målgruppen. Utställningen är avsedd att öppna under 2007.

För Riksdagens upplysningstjänst samt enskilda riksdagsledamöter, forskare, journalister, åklagare, poliser och andra sammanställde institutet forsknings- och faktaöversikter m.m. inom narkotikaområdet.

Projektet Drogfri skola

Stiftelsen Svenska Carnegie Institutet driver projektet ”Drogfri skola” och hemsidan www.drogfriskola.se. Projektet har till syfte att ge aktuella och faktabaserade översikter över vetenskapliga, juridiska, medicinska, pedagogiska och sociala aspekter på arbete med att förebygga, upptäcka och hejda drogmissbruk bland svenska skolelever.

Publikationer m.m.

Skriften Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor, som institutet ger ut i samarbete med Svenska Narkotikapolisföreningen, lämnades den 10 januari 2007 till trycket för en nionde, omarbetad upplaga. Den sammanlagda upplagan uppgår därmed till över 300 000. Skriften har fått stor spridning som kurs- och referenslitteratur inom drogprevention, rättsväsende och utbildning.
Institutets presentationsskrift Svenska Carnegie Institutet – Syfte och verksamhet trycktes i augusti i en aktualiserad upplaga. Skriften ger en kort översikt över institutets tillkomst och arbetsformer. En tredje upplaga framställdes i februari 2007.
På institutets hemsida (www.carnegieinst.se) redovisades bl.a. seminarier, stipendieutdelningar och annan aktivitet.

Arkiv

Under året skapades ett system i enlighet med Riksarkivets normer för institutets arkivalier och påbörjades ordnande av de samlade arkivalierna sedan institutets grundande.

Styrelsens arbete och sammansättning

Styrelsen höll under året två sammanträden (16 mars och 19 oktober) och arbetsutskottet nio (23 januari, 17 februari, 6 april, 9 maj, 14 juni, 9 augusti, 21 september, 16 november och 15 december).

Cnattingius och Hartelius har begärt att under sammanträdet den 23 februari 2007 bli entledigande från sina uppdrag som styrelseledamöter. Arbetsutskottet har till nya ledamöter föreslagit lektorn Margareta Bergsten, kammaråklagaren Gunnar Fjaestad samt konsulenten Anna Sjöström att taga plats under detta sammanträde.

Ekonomisk berättelse har avgivits i särskild ordning.

Tack

Styrelsen ber att till främjare, samarbetspartners och medarbetare få framföra sitt tack för stöd, råd, uppmuntran och andra insatser. Allt sådant har bidragit till att utveckla institutets arbete under det gångna verksamhetsåret.

Stockholm den 23 februari 2007

Jonas Hartelius
ordförande

Edgar Borgenhammar Katarina Cnattingius
vice ordförande

Walter Kegö Kerstin Käll

Peder Langenskiöld Lars Vigerland
verksamhetschef