Styrelsen för stiftelsen Svenska Carnegie Institutet får härmed avge verksamhetsberättelse för år 2011, det 30:e verksamhetsåret.
Stiftelsens syfte är att främja forskning om drogmissbruk, kriminalitet och andra betydande nutida samhällsproblem.
Rudolf Schlaug in memoriam
Överläkaren Rudolf Schlaug, M.D. h.c. (1916 – 2011), var under åren 1988 – 1996 ledamot av Svenska Carnegie Institutets styrelse och arbetsutskott. Med sin breda psykiatriska erfarenhet och djupa kunskaper om etik och juridik inom medicin och psykiatri tillförde han institutets verksamhet unik kompetens.
Hans bok Psykiatri, lag och samhälle – En vandring genom svensk psykiatrisk lagstiftnings historia (Carnegie Dokumentationsserie 11, 1989, 184 sidor) gav en heltäckande översikt över utvecklingen av svensk lagstiftning om psykisk sjukdom från medeltidens manhelgdsbalk till 1980-talets reformsträvanden. Den analyserade även särskilda frågor som kriminalpatienternas tillräknelighet och läkarens ställning i lagen.
Vid begravningen den 24 maj i Klosterkyrkan, Lund, representerades institutet av Hartelius.
Carnegie-seminarier och expertmöten
Under året hölls två Carnegie-seminarier och två expertmöten. Seminarierna är avsedda att ge en bred översikt över ett aktuellt område och är öppna för allmänheten. Expertmötena är slutna sammankomster för forskare och andra sakkunniga och har till syfte att sammanfatta och analysera en begränsad frågeställning.
Årets första Carnegie-seminarium, det 46:e i ordningen, arrangerades i samarbete med Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm. Seminariet, som hölls den 14 april på Finlandshuset i Stockholm, leddes av Borgenhammar och samlade närmare 100 deltagare. Temat var ”Droger på internet”. Kammaråklagaren Sara Malmhester vid Utvecklingscentrum Stockholm beskrev de rättsliga möjligheter som den nya lagen om förstörande av hälsofarliga missbrukssubstanser (i kraft från den 1 april 2011) öppnat då det gäller att ingripa tidigt mot internethandel med nya droger. Kriminalinspektören Cecilia Fant, Rikskriminalpolisen, gav en översikt över dagsläge och utvecklingstendenser av den internetbaserade droghandeln.
Professorn Fred Nyberg, Uppsala universitet, med lång erfarenhet som sakkunnig i narkotikamål, redovisade risker med nya droger, särskilt sådana som under senare år förekommit i handel via internet. Kriminalinspektören Lennart Karlsson,
som ”Sveriges ekonomiska museum” och den informationsverksamhet som hör samman därmed. Ledningen av seminariet övertogs därefter av f.d. justitierådet Inger Nyström, tidigare ledamot av Svenska Carnegie Institutets styrelse.
Kanslichefen Torbjörn Lindhe från IMM gav en global översikt på temat ”Korruption – aktuellt läge och aktuella åtgärder”. Statsåklagaren Nils-Eric Schultz, Riksenheten mot korruption, Åklagarmyndigheten, ställde och besvarade fylligt frågan ”Vad lärde vi oss av korruptionshärvan i Göteborg?”. Borgenhammar talade över temat ”Etik och förtroendeskapande insatser som grund för kampen mot korruption”. Hartelius tecknade en systemanalytisk modell för korruption och motåtgärder. Vid seminariet presenterades Hartelius och Borgenhammars skrift Corruption as a threat to international security and conflict resolution – A systems approach to preventing and stopping corruption. Seminariet hölls på Kungl. Myntkabinettet i Stockholm och samlade ett trettiotal deltagare.
Den 10 februari organiserades ett expertmöte i samarbete med Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm om bevakningen av nya narkotika m.m. Professorn Fred Nyberg, Uppsala universitet, redovisade ny rön om bl.a. beroendemekanismer vid missbruk av katinoner m.m.
Under remisstiden för missbruksutredningens betänkande (SOU 2010:35) kallade institutet till ett expertmöte i samarbete med Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och ett tiotal andra drogpolitiska organisationer. Syftet var att ge återkoppling på erfarenheter av missbrukarvården inför skrivandet av remissvar.
Langenskiöld hälsade välkommen och berättade om mötets bakgrund och arbetsformer. Professor Gunnar Ågren, f.d. generaldirektör för Statens Folkhälsoinstitut, inledde med en sammanfattning av aktuella problem inom vården.
Mötet hölls den 30 augusti på IOGT-gården Klara i Stockholm.
Sakkunniguppdrag m.m.
Institutet hade flera sakkunniguppdrag under året. Uppdragen skedde inom ramen för institutets forskningsprojekt om särskilt farliga narkotika. Frågeställningen gällde i samtliga fall att redovisa underlag för domstolars farlighetsbedömningar av nya narkotika. Uppdragen omfattade substanserna 2C-B, mefedron och JWH-018.
Under året sammanställde Hartelius underlag till en sjätte upplaga av Åklagarmyndighetens rapport Narkotika – Preparatbeskrivning (RättsPM 2011:10, december 2011). I den aktualiserade upplagan behandlades även preparat som nyligen blivit klassade som narkotika, bl.a. O-desmetyltramadol. Hartelius föreläste om nya narkotika och nya farlighetsbedömningar vid Åklagarmyndighetens specialkurs för narkotikaåklagare den 14 – 18 mars i Stockholm.
Knudsen och Hartelius publicerade i Läkartidningen (35-2011) en artikel om formerna för medverkan av sakkunniga vid narkotikarättegångar. De föreslog att Statens folkhälsoinstitut skulle få direktiv och resurser att skapa ett vetenskapligt råd för farlighetsbedömningar av nya narkotika.
På Dagens Juridiks hemsida (www.dagensjuridik.se) publicerade Hartelius den 18 oktober ett inlägg om mängdresonemang i narkotikamål. Syftet var att peka på att den mängd som hanterats eller kontrollerats i ett narkotikamål har avgörande betydelse för den skada som kan uppkomma i de sista leden. Inlägget avslutades med ett förslag om förtydligande i narkotikastrafflagen (3 §) så att domstolarna i framtiden skulle ta hänsyn till om ett brott ”avsett hantering eller annat förfogande över särskilt stor mängd narkotika”.
Konsultationer och utredningar för åklagare, poliser och advokater berörde bl.a. udda drogberedningar som ayahuasca (en sydamerikansk växtberedning med hallucinogena effekter p.g.a. dess innehåll av DMT) och meskalinhaltigt pulver.
Forskningsprogram m.m.
Institutets egen verksamhet är samlad under forskningsprogram och forskningsprojekt. Under året fokuserades verksamheten kring programmet ”Särskilt farliga narkotika”.
Programmet ”Särskilt farliga narkotika” initierades 2006 för att bevaka och sammanfatta kunskap om farligheten hos enskilda narkotika eller medel som skulle kunna komma att ställas under narkotikakontroll. Programmets stod under många år i centrum för kunskapsförsörjningen åt åklagare och domstolar då det gällde att beskriva riskerna med nya eller mindre kända narkotika.
På basen av undersökningar inom programmet sammanställde institutets sakkunniga Terenius, Knudsen och Hartelius ett underlag om desoxipipradol (2- benshydrylpiperidin, 2-DPMP) i syfte att motivera en klassning som narkotika av detta medel. Institutet ingav den 22 februari en skrivelse till Regeringen med förslag att medlet måtte klassas som narkotika samt att Sverige måtte hos behörigt organ inom Förenta Nationerna väcka förslag om att medlet måtte underkastas internationell kontroll enligt 1971 års konvention om psykotropa medel. Regeringen beslöt den 4 augusti att förklara desoxipipradol för narkotika (SFS 2011:958). Medlet uppfördes den 1 september på Läkemedelsverkets narkotikaförteckning I (LVFS 2011:8).
Riksdagen biföll den 2 februari Regeringens proposition (2010/11:4) om narkotikakontroll m.m. Statens folkhälsoinstitut fick därigenom ett vidgat uppdrag att göra farlighetsbedömningar av nya substanser som skulle kunna bli föremål för kontroll som narkotika. Svenska Carnegie Institutets styrelse beslöt därför den 13 oktober att lägga ned institutets projekt om särskilt farliga narkotika. Projektet var helt avvecklat vid årsslutet.
I en artikel om naturdroger som inte anges på narkotikaförteckningarna men ändå innehåller narkotika, som publicerades i Svensk Juristtidning (1-2012), redovisade Hartelius tillsammans med kriminalinspektören Paul Parsons det aktuella rättsläget och föreslog en ändring i narkotikastrafflagen (1968:64) för att narkotikabegreppet skulle täcka både naturligt förekommande och syntetiskt framställda former av narkotika. I Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift (4-2011) sammanfattade Hartelius vissa aktuella problem med narkotikastrafflagen och pekade på möjligheter att revidera denna.
Fjaestad och Hartelius föreläste den 24 november på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm om bevakningen av nya droger och utvecklingen av svensk rättspraxis kring nya narkotika vid Equalis användarmöte för läkemedel och toxikologi. Equalis är ett bolag som arbetar med extern kvalitetssäkring i sjukvården. Bolaget ägs av bl.a. Svenska Läkaresällskapet och Sveriges Kommuner och Landsting.
Drogfri skola
Projektet Drogfri Skola utgör ram åt institutets webbportal för arbete med att förebygga, upptäcka och hejda missbruk av narkotika och liknande substanser bland elever i svenska skolor. Under sommaren gavs portalen en ny utformning och driftsattes. Arbetsutskottet beslöt den 13 september att lägga ut hemsidan på dess egen domänadress (www.drogfriskola.se). Så skedde den 19 september. Portalen är nu under fortsatt utveckling i samarbete med RNS.
Internationellt samarbete m.m.
Samarbetet med den amerikanska tankesmedjan EastWest Institute (EWI), som inleddes i början av 2008, fortsatte i begränsad omfattning under 2011. Det upphörde helt vid årets slut. Hartelius, som även varit Senior Fellow vid EWI, deltog i den åttonde Worldwide Security Conference (WSC-8), som arrangerades den 3 – 5 oktober av EWI tillsammans med World Customs Organization (WCO) och G8:s ordförandeland Frankrike. Konferensen hölls på WCO:s högkvarter och hos Europa- Parlamentet i Bryssel.
Tidigare styrelseledamoten Katarina Cnattingius var institutets representant vid Europeiska städer mot narkotikas (ECAD:s) 17:e borgmästarkonferens, som hölls den 11 – 14 maj i Varna, Bulgarien. Institutet hade den 21 november besök av en delegation med narkotikasamordnare och politiker från Khanti-Mansiysk-regionen, Sibirien, Ryssland. Langenskiöld och Hartelius orienterade om institutets arbete samt om svensk narkotikapolitik med fokus på den fria opinionsbildningens betydelse för kontrollpolitikens utveckling. Mötet genomfördes i samarbete med Europeiska städer mot narkotika (ECAD) och ägde rum på Stockholms Stadshus. Institutet mottog i övrigt studiebesök från bl.a. Italien. En aktualiserad version av institutets översikt på engelska om svenska procedurer för narkotikaklassning av enskilda preparat publicerades i maj på institutets hemsida.
Mediadebatt m.m.
Inför Riksdagens behandling den 2 februari av Regeringens proposition (2010/ 11:4) om kontroll av narkotika och dopningsmedel publicerade Langenskiöld en artikel i Svenska Dagbladets nätupplaga den 19 januari med rubriken ”Nu behövs en generell narkotikadefinition”. Artikeln pekade på de kvarvarande problemen att hejda droger med tydlig narkotikalik verkan och efterlyste en generell verkansbaserad
narkotikadefinition. Artikeln omtrycktes på Drugnews (21 januari) samt i Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift (1-2011).
I Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift (3-2011) skrev f.d. styrelseledamoten Katarina Cnattingius en krönika om den internationella arbetsgruppen Global Commission on Drug Policy och dess rapport på legalisering av cannabis. Hon visade på rapportens grundläggande missförstånd och på behovet att lyfta fram Sverige som ett fungerande exempel på en restriktiv narkotikapolitik.
Institutet avgav genom Langenskiöld den 11 oktober ett remissvar på Missbruksutredningen (SOU 2010:3) med kritiska synpunkter på bl.a. den ökande medikaliseringen av vården och på förslagen om ökad substitutionsbehandling. Medarbetare från institutet deltog även vid intervjuer och debattprogram.
Publiceringsverksamheten
En elfte upplaga av Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor var vid årsskiftet under produktion. Den utkom i februari 2012. Med denna upplaga nådde skriften upp till 385 000 exemplar. Utgivningen sker i samarbete med Svenska Narkotikapolisföreningen och distribueras av Mediahuset i Göteborg. I den senaste upplagan behandlades bl.a. en rad nyligen narkotikaklassade preparat samt droger på internet.
En ny rapportserie, Carnegie International Report Series (CIRS) lanserades under hösten för publicering på engelska av forsknings- och informationsöversikter av internationellt intresse. Rapporterna publiceras både genom papperstryck och genom utläggning på institutets hemsida. Den första rapporten, Corruption as a threat to international security and conflict resolution – A systems approach to preventing and stopping corruption, av Borgenhammar och Hartelius presenterades
vid 47:e Carnegie-seminariet. Rapportserien är avsedd att användas för redovisning av studier inom institutet genom tryck i mindre upplagor och samtidig utläggning som pdf på en egen hemsida (www.cirs.se).
Institute for Security and Development Policy (ISDP), som är en Stockholmsbaserad samt oberoende och icke vinstdrivande organisation finansierad av Utrikesdepartementet, initierade under året en forskningsrapport med namnet ”Organized Crime and the Financial Crisis: Recent Trends in the Baltic Sea Region”.
Rapporten är en forskningsutredning och analys av hur den finansiella krisen, som bröt ut under 2007 och 2008, påverkat den organiserade brottsligheten runt Östersjön. Finansiella krisers påverkan på ekonomier i allmänhet har utretts tidigare, däremot finns endast få studier om hur den organiserade brottsligheten påverkas. Organiserad brottslighet har successivt blivit alltmer transnationell och söker sig förutom till traditionellt kriminella områdena såsom droghandel även till företagsverksamhet där man bl.a. sysslar med penningtvätt, riskkapitalinvesteringar, fastighetsinvesteringar, investeringsbedrägerier, bedräglig fakturering och skattesmitning. Rapporten omfattar länderna Estland, Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Sverige. Svenska Carnegie Institutet bidrog med redaktörskap och det inledande kapitlet skrivet av bl.a. Kegö samt med avsnittet om Sverige. Författarna till delkapitlet om Sverige var professor Dan Magnusson, som under året erhållit bidrag från Svenska Carnegie Institutet till detta projekt, dr Nils Bagelius och Vigerland. Dessutom bidrog institutet med sponsormedel för det svenska kapitlet i boken. En av slutsatserna i forskningsrapporten är att den organiserade brottsligheten i området expanderat mycket oroväckande och att åtgärder måste vidtas för att hantera den framtida utvecklingen. I kapitlet om Sverige är några av slutsatserna att den organiserade brottsligheten expanderat i specifika områden såsom investeringsbedrägerier, penningtvätt, fastighetsaffärer och bedräglig fakturering. Boken presenterades vid ett seminarium som hölls i St Petersburg, Ryssland, den 28 och 29 april av bl.a. Kegö. Magnusson och Bagelius redogjorde för det svenska kapitlet.
Stipendier och projektstöd
Rikspolisstyrelsen, Svenska Polisförbundet och Svenska Narkotikapolisföreningen har rätt att nominera mottagare av Svenska Carnegie Institutets polisstipendium, som är på 25 000 kronor. Mottagare för år 2011 blev polislinspektören Håkan Larsson vid Polismyndigheten i Örebro. Stipendiet utdelades den 6 maj av Langenskiöld vid Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Örebro.
Institutets journalistpris för år 2011 delades mellan Johanna Hövenmark och Peter Johansson, båda vid Norrbottens-Kuriren. De fick vardera 15 000 kronor för ”att enträget, engagerat och med stor genomslagskraft ha belyst faran med läkare som överförskriver narkotikaklassade läkemedel. ”. Priset överlämnades av Langenskiöld vid en ceremoni på institutet den 29 november. Stipendier utdelades i övrigt för studier av bl.a. internationell narkotikapolitik sedd ur ett barnrättsligt perspektiv.
Samarbete, konsultationer m.m.
Institutet har under året haft samarbete med Rikskriminalpolisens narkotikarotel och Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm, samt Riksförbundet Kriminellas Revansch i Samhället (RIKS-KRIS), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF). Samarbetet bedrevs till största delen i form av redovisningar och dokumentation om nya narkotika. Vid Svenska Narkotikapolisföreningens årliga utbildningskonferens, som hölls den 6 – 8 maj i Örebro, deltog Langenskiöld samt tidigare styrelseledamoten Katarina Cnattingius. Hartelius föreläste om nya narkotika och nya farlighetsbedömningar.
Vid en sammankomst den 23 augusti på Socialdepartementet arrangerad av
Utredningen om Sveriges internationella engagemang på narkotikaområdet (S 2010:07) medverkade Langenskiöld med en presentation av institutets verksamhet inom forskning, utbildning och opinionsbildning i Sverige och utomlands inom området svensk narkotikakontroll. Cnattingius övervarade mötet. Institutet tillhandahöll även information och översikter om nya narkotika, deras risker m.m. för poliser, åklagare, journalister och allmänhet.
Styrelsens sammansättning och arbete
Styrelsen höll under året två sammanträden och arbetsutskottet åtta sammanträden. Styrelsen hade under året oförändrad sammansättning. Vetenskapliga rådgivare var professorn Lars Terenius, docenten Kai Knudsen samt fil. kand. Jonas Hartelius. Hartelius beviljades på egen begäran entledigande från uppdraget som vetenskaplig rådgivare per den 31 december. Ekonomisk berättelse har avgivits i särskild ordning.
Tack
Styrelsen ber att till främjare, samarbetspartners och andra få framföra ett tack för stöd, råd, uppmuntran och andra insatser. Allt sådant medverkade till att utveckla institutets arbete under det gångna verksamhetsåret.
Stockholm den 15 mars 2012
Lars Vigerland
Ordförande
Margareta Ross Bergsten
Edgar Borgenhammar
vice ordförande
Gunnar Fjaestad
Walter Kegö
Kerstin Käll
Peder Langenskiöld
verksamhetschef
Anna Sjöström