Skip to main content
Verksamhet

Verksamhetsberättelse 2007

By 2007-01-01april 27th, 2012No Comments

Styrelsen för Stiftelsen Svenska Carnegie Institutet framlägger härmed berättelse över verksamheten år 2007, det 26:e verksamhetsåret. Institutets syfte är att främja forskning om drogmissbruk, kriminalitet och andra betydande nutida samhällsproblem.

Svenska Carnegie Institutets 25-årsjubileum

Den 23 februari högtidlighöll Svenska Carnegie Institutet 25-årsdagen av att Carl Langenskiöld grundade institutet. Det skedde i form av ett seminarium på temat ”Systemhotande brottslighet”. Seminariet, som var det 35:e i institutets serie av Carnegie-seminarier, genomfördes på Svenska Läkaresällskapet i Stockholm och samlade omkring 100 deltagare.

Institutets dåvarande ordförande, Jonas Hartelius, öppnade seminariet med att teckna en bild av Svenska Carnegie Institutets verksamhet under 25 år. Under förmiddagen leddes seminariet av f.d. justitierådet Inger Nyström, tidigare ledamot av institutets styrelse.

Docenten Gunnar Jervas, Åbo Akademi, gav en översikt över ”Terrorism – typer och tendenser”. Penningtvätt och finansiering av terrorism belystes av civilekonomen Angela Langenskiöld vid Skatteverkets utlandsenhet. Edgar Borgenhammar beskrev samtida korruption som en systemröta. Internet som brottsarena och polisens möjligheter till effektiv bekämpning av IT-brott var temat för en redovisning av kriminalinspektören Kim Nilvall vid Rikskriminalpolisen.

Efter lunchen övertogs ordförandeskapet av Borgenhammar. Professorn Dennis Töll-borg, Göteborgs universitet, talade om ”Mänskliga rättigheter som varumärke?” och belyste konflikten mellan skydd av mänskliga rättigheter resp. effektivitet i brotts-bekämpningen. Hartelius beskrev modern narkoterrorism som en sammansmältning av arbets- och organisationsformer från narkotikasyndikat och terroristorganisationer. Redaktören Richard Swartz, Svenska Dagbladets korrespondent i Wien, gav en historisk översikt över hedersrelaterad brottslighet från Odysseus till våra dagar.

Vid seminariet presenterades skriften Systemhotande brottslighet, redigerad av Harte-lius. I denna medverkade seminariets föredragshållare samt redaktören Lasse Wierup, Dagens Nyheter, med ett avsnitt om hot som affärsidé hos bl.a. motorcykelgäng, och doktoranden Caroline Holmqvist, King’s College, London, med ett kapitel om statens våldsmonopol och det internationella samfundet. Hennes fokus låg på den privatisering som skett genom framväxten av en global kommersiell säkerhetsindustri. Boken utgavs som Carnegie Dokumentationsserie 17 på Bokförlaget Langenskiöld.

Efter seminariet hölls mottagning i Svenska Läkaresällskapets lokaler.

Carnegie-seminarier och expertmöten

Under året arrangerades ytterligare tre Carnegie-seminarier samt hölls två expert-möten. Carnegie-seminarierna är avsedda att ge en bred översikt över ett aktuellt område och är öppna för allmänheten. Expertmötena är mindre sammankomster för särskilt inbjudna forskare och andra sakkunniga och har till syfte att belysa ett avgränsat problem.

Årets andra Carnegie-seminarium (det 36:e sedan starten) hölls i riksdagen den 25 april och hade temat ”Att upptäcka missbruk i tid”. Seminariet leddes av Borgen-hammar och hade ett 20-tal deltagare. Riksdagsledamoten Mildred Thulin (c) hälsade välkommen till Riksdagshuset och öppnade seminariet. Hartelius gav en översikt om ”Problem och metoder för att upptäcka drogmissbruk”. Översikten publicerades senare i Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift (2-2007). Polisens arbete med att upptäcka drogmissbruk bland unga beskrevs av kriminalinspektören Jonas Wendel, Ungdomssektionen, Länskriminalen, Stockholm. Skolöverläkaren Nils Lundin, Helsingborg, redovisade praktiska erfarenheter av att upptäcka missbruk bland ungdomar.

Det 37:e Carnegie-seminariet genomfördes den 25 oktober på World Trade Center med ett 50-tal deltagare. Seminariet hade temat ”Agenter, tjänstemän och lobbyister i EU”. Det fokuserade på okända makthavare i Stockholm och Bryssel, särskilt på processer som innebär att en övervägande del av alla beslut inom EU fattas inom drygt 1 500 kommittéer och arbetsgrupper i EU. Filosofie doktorn Thomas Larue, föredragande vid Riksdagens konstitutionsutskott och vars avhandling Agents in Brussels erhållit pris för bästa avhandling 2007 av organisationen The University Association for Contemporary European Studies (UACES), beskrev arbetet hos svenska tjänstemän i Bryssel och ministerrådets ca 300 arbetsgrupper och kommit-téer i EU:s lagstiftningsarbete. F.d. europaparlamentarikern MaLou Lindholm gav en exposé på temat ”Vem beslutar – egentligen? Om tjänstemän, experter och ’femte-kolonnare’”.

Årets sista seminarium, det 38:e Carnegie-seminariet, genomfördes den 12 december på SIF-huset i Stockholm. Det var det tredje i institutets serie av seminarier för tolkar och translatorer som arrangerats i samarbete med Kammarkollegiet och Tolk- och Översättarinstitutet vid Stockholms universitet. Temat var kriminalteknik och rätts-medicin med fokus på problem, arbetsmetoder, lagstiftning och terminologi av intresse för tolkar, translatorer och andra som arbetar med översättningar inom rättsväsendet. Seminariet leddes av Borgenhammar och hade ett drygt hundratal deltagare.

Tillvägagångssätt inom kriminalteknik och brottsplatsundersökningar beskrevs med detaljerade fallgenomgångar av f.d. kriminalkommissarien Jan Olsson, tidigare vid Rikskriminalpolisen, Stockholm. Docenten Robert Grundin, verksam både vid Rättsmedicinalverket och Rikskriminalpolisen, gav en översikt över rättsmedicinens frågeställningar och arbetsmetoder. Professorn Peter Löwenhielm, Rättsmedicinska institutionen vid Lunds universitet, redogjorde för lagstiftning inom rättsmedicin m.m. Hartelius, som är auktoriserad rätts- och sjukvårdstolk i engelska, sammanfattade terminologiska problem vid översättning inom kriminalteknik, rättsmedicin m.m.

Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm, som ansvarar för åklagar-väsendets strategi- och metodutveckling inom narkotikaområdet, var medarrangör vid institutets expertmöte i Stockholm den 12 juni om farlighetsbedömningar av nya narkotika. Mötet initierade en inhämtning av nya rön som skulle kunna läggas till grund för en omprövning av gränsdragningen för grovt narkotikabrott avseende den narkotikaklassade drogen kat (Catha edulis).

Ett expertmöte om kat hölls den 23 oktober, likaledes på Åklagarmyndigheten, och gav en redovisning av bl.a. nya rön om storleken på en missbruksdos av detta medel.

Forskningsprogram och forskningsprojekt

Institutets egen verksamhet är samlad under forskningsprogram och forsknings-projekt. Under året koncentrerades verksamheten till två program: ”Ungdom och narkotika” resp. ”Särskilt farliga narkotika”.

Programmet ”Ungdom och narkotika” har till syfte att dokumentera spridningen av narkotikamissbruk bland ungdomar och sammanställa ”bästa praxis” vid åtgär-der mot missbruk. Inom projektet arbetade en grupp med att skapa en överblick över aktuella problem, projekt och kunskapsbehov.

Programmet ”Särskilt farliga narkotika” syftar till att bevaka nya narkotika och andra droger som kan komma att regleras som narkotika, så att underlag kan sammanställas för bl.a. sakkunnigutlåtanden, utbildning av professionella grupper och information till medier. Inom projektet följdes den internationella utvecklingen och insamlades dokumentation. Arbetet låg till grund för bl.a. sakkunnigutlåtanden om farligheten hos nya narkotika.

Sakkunniguppdrag m.m.

Institutet hade under året tre sakkunniguppdrag, samtliga genom Hartelius. Uppdragen utgör en fortsättning på institutets forskningsprojekt om särskilt farliga narkotika.

Den 30 mars hördes Hartelius av Falu Tingsrätt i ett narkotikamål avseende alprazolam (en bensodiazepin). Hartelius redovisade ett under 2006 skrivet utlåtande om detta medel med noteringen att alprazolam skulle kunna bedömas som farligare än andra bensodiazepiner men att ännu inget talade för att medlet i farlighetshänseende fullt ut skulle jämställas med flunitrazepam (en annan bensodiazepin, som genom en dom 2003 i Högsta Domstolen ansetts vara särskilt farlig). Tingsrätten fann att det inte fanns skäl att frångå praxis, som dittills jämställt alprazolam med övriga bensodiazepiner. På grund av de stora partier som hanterats i ärendet blev påföljderna mycket långa (12 års fängelse för två av de tilltalade).

Hartelius hördes den 25 april per telefon av Hovrätten för Övre Norrland i ett narkotikamål om Subutex (buprenorfin). Frågan gällde bl.a. storleken på miss-bruksdoser av detta medel, som Hartelius i ett tidigare utlåtande (2006) rekom-menderat böra anses vara 2 mg. Hovrätten fann i det aktuella ärendet att dosen skulle anses vara 2 mg men ansåg att det fanns anledning att vara återhållsam med rena mängdresonemang vid gränsdragningen mellan narkotikabrott och ringa narkotikabrott.

I Svea hovrätt den 30 november hördes Hartelius som sakkunnig i ett mål som berörde nya rön om farligheten hos kokain. Han redovisade ett år 2006 utarbetat sakkunnigutlåtande om nya rön kring kokainets farlighet i fråga om beroende m.m. Hovrätten fann kokain vara ”ett narkotiskt preparat med mycket farliga och vanebildande egenskaper”.

Internationellt samarbete m.m.

Mildred Thulin representerade institutet vid en narkotikakonferens, ”How Can International Drugs Policies Succeed”, på Wilton Park i England den 1 – 3 februari. Konferensen ägde rum i samarbete med brittiska Foreign and Commonwealth Office. Den hade till syfte att forma gemensamma förslag till den framtida europeiska narkotikapolitiken.

En grupp studenter från institutionen för konfliktologi vid S:t Petersburgs statliga universitet besökte institutet den 28 januari – 4 februari. Besöket skedde inom ramen för ett samarbetsavtal mellan institutet och universitetet. Studenterna fick genom besök hos riksdagen, Mobilisering mot narkotika, Statens Folkhälsoinstitut, drog-politiska organisationer och offentliga bibliotek samt enskilda överläggningar möjligheter att orientera sig om den svenska narkotikapolitikens utveckling och särskilt opinionsbildningens betydelse för denna. En av studenterna återkom i maj för fortsatta studier av svensk debatt och svenska polisinsatser mot cannabis och övervarade Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Örebro den 4 – 6 maj.

Katarina Cnattingius och Peder Langenskiöld deltog i European Cities Against Drugs (ECAD:s) 14:e borgmästarkonferens, som hölls den 10 – 11 maj i Istanbul. Konferensen hade temat ”Bekämpning av narkotika ur olika aspekter”. Vid kon-ferensen medverkade bl.a. direktören Antonio Maria Costa från Förenta Nationernas narkotikakontor (UNODC) och den amerikanske presidentrådgivaren i narkotika-frågor John P. Walters.

International Council on Alcohol and Addictions (ICAA) firade sitt etthundra-årsjubileum med en internationell alkohol- och drogkonferens i Stockholm den 10 – 15 juni. Cnattingius och Langenskiöld deltog i konferensen, som bjöd ett omfattande program med redovisning av aktuell forskning och diskussioner om åtgärder inom olika samhällssektorer.

Hartelius och Langenskiöld deltog den 20 juni i en internationell konferens om kat vid Mångkulturellt Centrum i Botkyrka. Konferensen stöddes av ett flertal organisationer, bl. a. KSAN, Mobilisering mot Narkotika och Socialstyrelsen, och fokuserade på kat som ett dolt men växande missbruk.

The First European Russian Forum hölls den 1 – 2 oktober i Europaparlamentet i Bryssel. Hartelius medverkade med ett anförande om narkotika, terrorism och annan brottslighet som hotar rättssystemet.

Folkpartiet Liberalerna arrangerade den 16 oktober ett symposium i riksdagshuset under rubriken ”Hur bekämpar vi den internationella organiserade brottsligheten?”. Bland talarna återfanns europaministern Cecilia Malmström. Cnattingius och Langenskiöld deltog i överläggningarna, som bl. a. behandlade Europols möjligheter att samordna polisinsatser i Europa.

För femte året i rad föreläste Hartelius 29 oktober – 2 november om internationell narkotikakontroll för studenter vid mastersprogrammet vid institutionen för kon-fliktologi, S:t Petersburgs statliga universitet. Föreläsningen skedde inom ramen för ett samarbetsavtal mellan institutet och universitetet.

En delegation mastersstudenter från institutionen för konfliktologi vid S:t Peters-burgs statliga universitet besökte institutet den 7 december och fick en orientering om svensk narkotikapolitik.

Studiebesök och delegationer kom under året från bl.a. Australien, Burundi, Georgien och Ryska Federationen.

Inom institutet utarbetades i januari en kursplan för en internationell masterskurs på temat ”Narkotikakontrollens grunder”. Kursen, som är på två terminer, inleddes den 1 november i Milano. Den genomföres i samarbete mellan European Cities Against Drugs (ECAD), San Patrignano-kollektivet och S:t Petersburgs statliga universitet.

Föreläsningsserie om narkotikakontroll

Under vårterminen arrangerade institutet en föreläsningsserie i Stockholm om narkotikakontroll för ett 20-tal särskilt inbjudna yngre personer. Syftet var att ge dessa möjligheter att på djupet sätta sig in i narkotikafrågan för att fortsättningsvis kunna vara akademiskt, professionellt eller journalistiskt verksamma inom området. Serien inleddes med en översikt om internationell narkotikakontroll av Hartelius (22 januari). Fjaestad föreläste den 29 januari om svensk narkotikalagstiftning. Social-juristen Margareta Bankel Persborn talade om vårdlagstiftning och tvångsvårds-debatt (5 februari). Behandlingsstrategier vid narkotikamissbruk var temat för Källs föreläsning den 12 februari. Svensk narkotikadebatt under efterkrigstiden fick en fyllig belysning av redaktören Jan Malmstedt (19 februari). Kegö gav den 6 mars en lägesöversikt om utvecklingen av drogpanoramat, brottsligheten och polisarbetet under senare år. En sammanfattning av hans översikt publicerades i Svenska Narkotikapolisföreningens tidskrift (3-2007). Den 12 mars redovisade Hartelius narkotikamissbrukets utveckling under efterkrigstiden. Etiska aspekter på narkotikakontroll belystes av Borgenhammar den 19 mars. Vid de avslutande tillfällena (26 mars och 2 april) berördes frågor som inte behandlats under tidigare sammankomster, bl.a. problem och möjligheter att diagnosticera missbruk. Några deltagare redovisade eget arbete och egna projekt.

Stipendier och projektstöd

Rikspolisstyrelsen, Svenska Polisförbundet och Svenska Narkotikapolisföreningen har rätt att nominera mottagare av Svenska Carnegie Institutets polisstipendium, som är på 25 000 kronor. Mottagare för år 2007 blev kriminalinspektören Magnus Skoglund, gatulangningsgruppen i Linköping. Stipendiet utdelades den 4 maj av Langenskiöld vid Svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens i Örebro.

Institutets journalistpris för år 2007, även det på 25 000 kronor, tilldelades journa-listen Peter Letmark vid Dagens Nyheter. Han fick priset för ”en avslöjande repor-tageserie om konsekvenserna av vårdlös förskrivning av narkotikaklassade läke-medel”. Priset överlämnades av Langenskiöld vid en ceremoni på institutet den 28 november.

Stipendier utdelades i övrigt huvudsakligen inom ramen för forsknings-programmen för studier av bl.a. bensodiazepiner och för information om kat. Resebidrag beviljades bl.a. Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) för deltagande i en konferens i USA om drogtester i skolan.

Föreläsningar, konferenser, kurser m.m.

Som medarbetare i projektet ”Ungdom och narkotika” deltog Cnattingius den 2 februari i en kurs, ”Barn i missbruksmiljöer – vems är ansvaret?”, arrangerad av Centralförbundet för Alkohol- och Narkotikaupplysning (CAN). Frågan har fått särskilt stor aktualitet under senare år genom det ökande missbruket av alkohol och narkotika även bland vuxna med barn.

Mässan Sverige Mot Narkotika för år 2007 hölls den 28 och 29 mars i Örebro med omkring 1 300 deltagare. Margareta Bergsten föreläste om sin utvärdering av polisens insatser mot ringa narkotikabrott. Tillsammans med vice överåklagaren Astrid Eklund föreläste Hartelius om farlighetsbedömningar av narkotika. Han höll även en plenarföreläsning på temat ”Amfetamin och metamfetamin – ett samhälls-problem”. Cnattingius, Käll och Langenskiöld deltog i mässan.

Vid svenska Narkotikapolisföreningens utbildningskonferens den 4 – 6 maj i Örebro föreläste Hartelius tillsammans med studeranden Nino Dzagnidze från S:t Petersburgs statliga universitet och f.d. kriminalinspektören Gunnar Hermansson, tidigare vid Rikskriminalpolisens narkotikarotel, om nya narkotika. Bergsten, Cnattingius och Langenskiöld övervarade konferensen.

Hartelius föreläste den 29 augusti om farlighetsbedömningar av narkotika vid Åklagarmyndighetens narkotikakurs för åklagare i Lidingö.

Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Västra Götaland och Mobilisering mot narkotika arrangerade den 12 oktober i Göteborg i en konferens om kat. Vid konferensen redovisades nya rön om bl.a. risker med kat, uppfattningar om katmissbruk i den somaliska kommuniteten samt verkligt konsumerade missbruksdoser. Hartelius deltog som ett led i insamlandet av nya rön till utarbetandet av ett sakkunnig-utlåtande om kat.

Langenskiöld deltog den 30 oktober i tioårsjubileet för Kriminellas Revansch I Samhället (KRIS) på Fryshuset i Stockholm. Ett tjugotal personer stod på talarlistan, där föreningens insatser vid återanpassning i samhället av frigivna fångar diskuterades.

Samarbete, konsultationer m.m.

Institutet hade under året samarbete med bl.a. Rikskriminalpolisens narkotikarotel, Åklagarmyndighetens Utvecklingscentrum Stockholm, Riksförbundet Kriminellas Revansch i Samhället (RIKS-KRIS), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och Svenska Narkotikapolisföreningen (SNPF), huvudsakligen genom att tillhandahålla information om nya narkotika.

Åklagare och narkotikapoliser samt journalister och enskilda personer fick information om nya narkotika, om spårande av droger vid misstänkt drogning m.m.

Publikationer m.m.

Till tjugofemårsjubileet den 23 februari utgavs en ny upplaga av presentations-skriften Svenska Carnegie Institutet – Syfte och verksamhet med en kort översikt över institutets tillkomst, arbetsformer m.m.

Skriften Narkotika, dopningsmedel och hälsofarliga varor utkom i en nionde, aktua-liserad upplaga den 23 februari. Den nya upplagan utmärkte sig genom ett större omfång (64 sidor) och ett nytt, särskilt avsnitt om störningar och skador av narkotikamissbruk. Med denna upplaga nådde skriften upp till omkring 300 000 exemplar. Skriften ges ut i samarbete med Svenska Narkotikapolisföreningen och har Mediahuset i Göteborg som förlag. Den har fått vid spridning i bl.a. professionell utbildning och drogförebyggande arbete.

Svensk Juristtidning publicerade (nr 2-2007) en artikel, ”En kompletterande, verkansbaserad definition av narkotika”, av Hartelius. Huvudtanken var att möta hotet från nya, narkotika-lika men icke-reglerade droger genom att komplettera narkotikastrafflagens definition med ett verkanskriterium med samma lydelse som i Förenta Nationernas psykotropkonvention (1971), så att ämnen som har uppenbart narkotikalika effekter jämställs med narkotika utan behöva genomgå särskild ad-ministrativ reglering.

På basen av studier inom institutets forskningsprogram ”Narkotikakontrollens grunder och utveckling” och ”Den svenska narkotikaepidemins förlopp” skrev Hartelius boken Narkotikapolitik i Sverige för utgivning i Carnegie Dokumentations-serie (CDS 18). Den var vid årsskiftet under tryckning. Institutet var utgivare i samarbete med European Cities Against Drugs (ECAD) och Svenska Narkotika-polisföreningen (SNPF). Boken skildrar narkotikafrågans utveckling sedan krigs-slutet och belyser bl.a. olika stridsfrågors betydelse för utvecklingen av centrala inslag i den svenska narkotikapolitiken, såsom konsumtionsförbudet.

En rad svenska skrifter om narkotika och narkotikapolitik ur institutets och andras produktion översattes till ryska för användning som informations- och utbildnings¬material.

Institutets hemsida (www.carnegieinst.se) redovisade seminarier och andra aktualiteter från institutets verksamhet.

Styrelsens sammansättning och arbete

Styrelsen höll under året två sammanträden (23 februari och 22 oktober) och arbetsutskottet åtta sammanträden (4 januari, 25 januari, 20 mars, 7 maj, 19 juni, 10 september, 15 oktober och 3 december).

Ledamoten Katarina Cnattingius och ordföranden Jonas Hartelius beviljades på egen begäran under sammanträdet den 23 februari entledigande från sina uppdrag. Vid detta sammanträde invaldes med omedelbart inträde apotekaren Margareta Bergsten, kammaråklagaren Gunnar Fjaestad och konsulenten Anna Sjöström. Hartelius utsågs tillsammans med professorn Lars Terenius vid Karolinska Institutet till vetenskapliga rådgivare.

Ekonomisk berättelse har avgivits i särskild ordning.

Tack

Styrelsen ber att till främjare, samarbetspartners och andra få framföra ett tack för stöd, råd, uppmuntran och andra insatser. Allt sådant har bidragit till att utveckla institutets arbete under det gångna verksamhetsåret.

Stockholm den 3 april 2008

Lars Vigerland
ordförande

Margareta Bergsten

Edgar Borgenhammar
vice ordförande

Gunnar Fjaestad

Walter Kegö

Kerstin Käll

Peder Langenskiöld
verksamhetschef

Anna Sjöström